Domarpresentation – Åsa Gyllenglimma

Domarpresentationer:

Åsa Gyllenglimma, Kennel Chantli’s

Jag växte upp i en familj där det fanns en mycket driven och hundintresserad kvinna, min mamma. Av henne fick jag min första egna hund när jag var tolv år, en schäfertik med namn Lady. Hon blev hela min värld och hon lärde mig så mycket. Lydnad var den disciplin som jag då utövade och det gick ganska bra, mest för att min hund var lättlärd och kanske inte för att jag var så duktig. Min fösta utställning var en blandrasutställning på Tjörn som jag tjatade mig till eftersom min Lady inte hade någon stamtavla. Väl där VANN min Lady. Inte så mycket för hennes utseende utan för att domare tyckte vi hade en sådan fin kontakt – där och då startade det, mitt intresse för utställning.
Helt såld var jag.
Efter detta så införskaffades vår första Briard, en ras som vi hade mycket roligt med i både utställningsringarna och på tävlingsbanan. Under denna tid hände en del saker som gjorde att min mamma inte längre kunde röra sig så bra och därför vändes intresset till mindre raser. Valet hamnade då på Bichon Havanaise en ras som då inte fanns i Sverige utan den första importeras av min mor -88 Kort därefter kom min första Bolognese som sedan följdes av introduceringen av rasen Coton de Tulear -91
1995 registrerade jag min Kennel under prefixet “Chantli’s”. Så med stor passion för rasen Bolognese och tillsammans med min första Bolognesetik Jammis lades grunden till kenneln. Jammis fick jag ha hos mig i 17 1/2 fantastiska år. I denna ras har jag haft äran att vara både stolt ägare och uppfödare till flertal svenska vinnare och Champions. Kenneln har även haft raserna Bichon Havanaise, en liten Bichon friséhane och en Lagotto Romagnolo
På en resa till Cuba -97 för att hitta fler individer av rasen Bichon Havanaise som är Cubas nationalras, så såg jag min första xolo, en stor kolsvart skällande hane som stod på taket till ett förfallet skjul, omgiven av högt staket som man inte kunde se igenom men man kunde ana att det var fler hundar där att döma av alla skall. Jag hade egentligen ingen aning om vad jag just sett.
Det såg verkligen ut som något från förhistorisk tid, jag blev helt hänförd av denna varelse. Tyvärr fanns det ingen möjlighet att stanna eller någon att fråga men denna bild etsade sig fast på näthinnan. Flera år senare, runt 2007 på utställning i Norge när vi har en paus mellan ringarna, så kommer det just en sådan varelse gående med en kvinna i andra ändan av kopplet. Jag rusar upp och efter henne. Helt lyrisk frågar jag henne vad är detta för ras och om jag får klappa. Hon svara vänligt, Det är en stor Xoloitzcuintle och Om han vill, så går det bra att klappa.

Han tittar på mig och man kan tydligt se att exalteringen över att ses är långt ifrån ömsesidigt, han är inte ett dugg imponerad. Han står där så otroligt lugn, självsäker och ser kunglig ut. Då bestämmer jag mig för att det är en sådan jag vill ha! Sagt och gjort så bokar jag en tik på en kennel som föds ca ett år senare, närmare bestämt 3 november 2008. Vår son döper henne till Tre-Tre. Kallas “Trean”. Så 2008 blev det en helomvändning från de små pälsade Bichon raserna till stora nakna Xoloitzcuintles. Vår Trean visade en sådan känslighet, lyhördhet och intelligens. Jag ville ge henne namnet “Den omutbara” – här fick vi förtjäna vår respekt, ingen och jag menar ingen, fick den bara genom att gå på två ben. Hon visade vägen så att vi skulle nå vår fulla potential som ägare och medlemmar till HENNES klan. Hon är än i dag mycket säker på Vad, När och Hur saker skall vara och Medlemskraven är fortfarande lika hårda.
Att kliva in i grupp 5 världen blev ett friskt uppvaknande. Vilka grymt fantastiska raser med så unika egenskaper som alla har överlevt och utvecklats till det de är i dag med olika grad av inblandning av människan. Efter att jag spenderat hela mitt liv med brukshundar till sällskapshundar för att sedan hitta fram till dessa mytomspunna och helt fantastiska urhundsraser, det var som att hitta ungdomens källa, där alla sinnen får vara med och på helspänn
Jag är mycket engagerad i rasen och allt vad som har med en liten ras att göra är en utmaning. Jag har även tränat och tävlat med Grupp 5 hundar ett bra tag och det är alltid lika intressant och lärorikt. I skrivandet stund finns det på kennelns hemmaadress 3st standard Xoloitzcuintletikar och 1 st miniatyrtik. I denna otroliga ras har vi fått fram två Världs Vinnare samt flertalet Champions I dag är det denna ras som är den stora passionen och livet.
Jag jobbar även som ringsekreterare ibland, vilket är mycket intressant och lärorikt. Jag har gått SKK’s utbildning i Anatomi och bedömnings teknik, vilket jag tyckte var så bra, inte minst för egen del när man såg sina egna hundar. Jag håller även kurser i utställning och har tränat och utbildat både hundar och handlers inom många grupper, i allt vad man kan tänka på i de sammanhangen. I dag är vi fortfarande en mycket hundintresserad och engagerad familj där både syster och egna barn har uppfödning av olika raser.
Sist men inte minst vill jag tacka för privilegiet till detta uppdrag och önskar er alla ett stort Lycka Till!
Åsa Gyllenglimma